Sida:Ådalens poesi 1934.djvu/84

Den här sidan har korrekturlästs

EN RINGDANS MEDAN MOR VÄNTAR…

Efter den krokiga vägen över Hästberget sprang nu mitt i natten Salmon från Nysvedjan. Nu hade han nytta av sin vana att löpa i skogen med lapparnas knämjuka gång: vägen var oändlig och brådskan stor. Ännu hade han en god bit till bygden och dessutom ytterligare en halv mil innan … vad var det?

Det knastrade i torra kvistar som under en tung kropp.

… innan han om två timmar var framme hos den senfärdiga och hårdsövda kvinna, som han så väl kände från föregående tillfällen av detta slag. Så många hundrade ivriga män, som bultat på hennes väggar och dörr medan svetten — ibland kall av ångest — gjort ljusa ränder i deras sällan tvättade ansikten! Ja hon tog det där yrkesmässigt, vände och vred sig i sin varma säng och

78