KAP. II.
Den senare medeltidens vattenrätt.
Sannolikt ifrån och med det 13:e århundradet förändrades det ursprungliga vattenregalet därhän, att vissa statsmedlemmar i vissa hänseenden tillerkändes uteslutande nyttjanderätt till vissa vattenområden — en på jordäganderätt grundad vattenrätt.
Den stora epok af vattenrättens historia, som härmed tog sin början och som ännu fortfar, torde lämpligen kunna indelas uti trenne underafdelningar, nämligen:
1:o. Den senare medeltidens vattenrättsordning, omfattande tiden från den ursprungliga vattenrättens upphörande eller sannolikt det 13:e århundradet till konung Kristoffers landslag.
2:o. Den nybildade helstatens vattenrättsordning, omfattande tiden från konung Kristoffers landslag till 1734 års lag; samt
3:o. Nutidens vattenrättsordning, omfattande tiden från tillkomsten af sistberörda lag till denna dag.
För att nu börja med den första af dessa underafdelningar skola vi först bestämma gränsen för det lokala omfånget af, å ena sidan, de publika, och å andra, de lokala vattenområdena, samt därefter framställa hufvuddragen af den privata vattenrättens innehåll.
Härmed är det emellertid på grund af samhällsbildningens allmänna gestaltning nödigt att först undersöka vattenrättsordningen under förutsättning af de särskilda landskapens själfständighet samt därefter tillse, i hvad mån samma ordning förändrats genom åtgärder från den förbundsstatliga centralmaktens sida.
