Först därefter må man fördela det privata vattenområdet emellan de enskilde inbördes, i öfverensstämmelse med föreskrifterna i 12: 4 jordabalken.
Vidare är det för vinnande af en riktig insikt om naturen af de enskildes rätt i det privata vattenområdet nödigt att urskilja rätten till grund från rätten till vatten.
Denna åtskillnad torde vara under alla tider i vår rätt mer eller mindre tydligt iakttagen. Vi se obestridliga exempel härpå så väl för den äldre rättens del uti Skånelagen, som förklarar vatten äfven å enskild grund för allmänningsvatten, som i nu gällande vattenlag, som handlar om »jordägares rätt öfver vattnet å hans grund».
Rätten till grunden kommer till synes uti alla de bestämmelser, som afse att uppdraga gränser i vatten emellan särskilda ägovälden, medan åter rätten till vatten är ordnad medelst bestämmelserna om fiskevatten och kvarnställen m. m.
Nödvändigheten af detta särskiljande framgår däraf, att rätten till vatten ingalunda alltid sammanfaller med rätten till grunden. Vi behöfva i detta afseende endast påpeka sådana företeelser i vattnet, som kungsådra, farled och flottled, hvilka icke utöfva något inflytande på den enskildes rätt till grunden utan endast på rätten till vattnet.
Allra tydligast framstår likväl nödvändigheten af dessa båda rättigheters särskiljande, om man besinnar att hvarje vattenområde kan befrias från vatten, så att grunden träder blottad i dagen.
Grunden kan blifva befriad från vatten antingen på naturligt sätt, t. ex. därigenom att insjö växer till äng eller att vattendrag viker från sitt förra läge, eller ock på konstladt sätt, t. ex. därigenom att insjö sänkes eller uttappas eller att älf upprensas, fördjupas, utvidgas, rätas eller medelst kanal afledes i ny fåra. På hvad sätt än grunden blottas, kommer den: 12: 4 jordabalken uttryckta grundsatsen till tillämpning: »äge hvar äng eller land, efter ty, som han i sjön rådande varit».
De särskilda rättsförhållanden, som uppkommit dels med afseende å bibehållandet och dels med afseende å bortskaffandet af vattnet från viss grund, hafva också föranledt till vattenrättens uppdelning uti en lukrativ och en defensiv del,
