Sida:Åtta kusiner 1926.djvu/43

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
39
ÅTTA KUSINER

är ett preparat av korn och råg, som användes mycket förr i tiden och, hoppas jag, åter blir det.

— Bevara mig väl! Så besynnerligt! sade tant Plenty och tittade genom glasögonen på pillerna med ett sådant intresse, att d:r Alec knappast förmådde hålla sig allvarsam.

— Tag ett på morgonen, och nu — god natt, mitt kära barn! sade han och skickade i väg sin patient med en hjärtlig kyss.

När hon försvunnit, grep han sig med båda händerna i håret och utbrast i en komisk blandning av förtvivlan och munterhet:

— När jag tänker på vad jag åtagit mig, tant, försäkrar jag, att jag känner god lust att rymma och inte komma tillbaka, förrän Rose fyllt aderton år!




V.
BÄLTET OCH EN LÅDA.

När Rose följande morgon med bägaren i handen kom ut ur sitt rum, såg hon farbror Alec stå på tröskeln till rummet mitt emot, som han tycktes granska med stor uppmärksamhet. När han hörde hennes steg, vände han sig om och började sjunga: Varthän, o, sköna mö?

— Att mjölka, sir! svarade Rose och svängde bägaren, och sedan avslutade de visan tillsammans.

Innan någondera av dem hunnit säga något, öppnades en dörr längre bort, ett huvud i en nattmössa, som såg ut som ett kålhuvud, stacks ut, och en förvånad röst frågade:

— Vad i all världen har ni för er så tidigt?

— Klarar struparna för dagen! Hör du, tant, kan jag få det här rummet? frågade d:r Alec med en sjömansbugning.

— Vilket rum du vill med undantag av syster Peaces.

— Tack! Får jag leta igenom vindskontoret och de