Sida:Åtta kusiner 1926.djvu/59

Den här sidan har korrekturlästs

sidendyna, kokett garnerad med spetsar och små skära rosenknoppar i hörnen.

Den dynan gjorde Rose ganska förvånad; det gjorde faktiskt hela toalettbordet, och hon tänkte just med ett litet småleende: Farbror Alec är en riktig dandy, men det hade jag aldrig kunnat tänka mig, när han öppnade dörren till en stor garderob, nonchalant viftade med handen och sade:

— Män tycker om gott utrymme för sina grejor. Tycker du inte, att det här bör räcka till för mig?

Rose tittade in och spratt till, ehuru hon endast såg sådant, som man vanligtvis finner i garderober — kläder och skodon, kappsäckar och koffertar. Ah! Men förstår ni, dessa kläder utgjordes av små svarta och vita klänningar, raden av skodon, som stodo nedanför, hade aldrig suttit på d:r Alecs fötter, ur den där gröna hattasken stack ett grått flor upp, och — ja, väskan, som hängde på dörren, var alldeles säkert hennes egen med ett hål i ena hörnet. Hon såg sig hastigt omkring i rummet och förstod nu, varför rummet förefallit henne alltför elegant för en man, varför hennes bibel och psalmbok lågo på bordet vid sängen och vad meningen var med de där rosenknopparna på den blåa dynan. Blixtsnabbt förstod hon till sin förtjusning, att detta lilla paradis var iordningsställt enbart för hennes räkning, och som hon icke visste, hur hon skulle uttrycka sin tacksamhet, slog hon armarna om farbroderns hals och utbrast impulsivt:

— O, farbror, du är alldeles för god mot mig! Jag skall göra, vad du ber mig om — rida vilda hästar, ta iskalla bad och äta otäcka saker bara för att visa dig, hur tacksam jag är dig för det här rara, förtjusande, himmelska rummet!

— Du tycker således om det? Men varför tror du, att det är ditt, min stumpa? frågade d:r Alec i det han med belåten min slog sig ner och lyfte upp henne på sitt knä.

— Jag tror det ej, jag vet, att det är åt mig. Jag ser det i ditt ansikte, och jag känner mig, som om jag inte ens till hälften gjort mig förtjänt därav. Tant Jessie sade, att du skulle skämma bort mig och att jag inte fick låta dig göra det. Jag är emellertid rädd för