Förord.
De mytologiska namnen hafva af fackmännen
blifvit i vårt nuvarande språk återgifna på skiljaktigt
sätt. Så, för att anföra blott ett enda exempel, skrifver
E. Hildebrand i sin öfversättning af »N. M.
Petersens föreläsningar i Mytologi» Hemdal, den bekanta
signaturen Th. W. i »Nordisk Familjebok» Hemdall
och P. A. Gödecke i sin öfversättning af den poetiska
Eddan Heimdall. Å andra sidan har man ock på
mer än ett håll ogillat all »transskribering» af de
fornnordiska namnen samt till och med framhållit, att denna
»uppstått ur en blandning af falsk patriotism och
malplacerad lärdom». Men om ock onekligt är, att en
dylik omskrifning i många fall synes vara helt onödig,
så vore det dock i andra olämpligt att bibehålla den
ursprungliga bokstafveringen, t. ex. »Óðinn» i st. för
Odin, »Þórr» i st. för Tor o. s. v. Under sådana
förhållanden har förf. ansett det vara klokast att, jämte
det han alltid vidfogar den ursprungliga formen inom
klammer, ansluta sig till Gödeckes skrifsätt uti
ifrågavarande fall, enär dennes öfversättning af den poetiska
