1309. Johannes Laurentii Törner. F. i Skeninge 1672, döpt 12⁄11; fad.
rådman. Fil. doktor 1700. Konrektor i Linköping 01; rektor 10; lektor 11.
D. i Linköping 1728 21⁄8.
T. gjorde sig bekant som vitter författare och talare både på latin och svenska samt utgaf åtskilliga tillfällighetsdikter, bl. a. »Then bedröfvade Gothia öfver k. Carl XII:s långliga bortovaro» (1704).
1310. Johannes Haqvini Svahn. Fad. ryttmästare i Strå. Kvartermästare vid Östg. kav.-reg. 1700. D. i Polen 1702.
1311. Leonhardus Olavi Häger. F. i Norrköping; fad. häradshöfding.
1312. Ericus Erici Modolin. Bror till n:r 1450. Stadsnotarie i Norrköping 1693; rådman där 1706. D. 1715.
1313. Tobias Petri Collander. F. i Ingatorp 1666 11⁄9; fad. bonde. Prv. 96. Kommin. i Skeppsås o. Älfvestad 96, i Linköping 98, i S:t Olai förs. i Norrköping 99; kyrkoherde i Skärkind 1705; prost 24. D. 1730 11⁄12.
Hans båda söner [1750 och 1751] kallade sig Collner.
1314. Andreas Johannis Rydelius. F. i Linköping 1671 24⁄8; fad. prost [642]. Stud. i Lund 99; prv. 1725; teol. doktor 33. Akad. lärare i Lund 1699; föreståndare för kommunitetet där 1707; fil. professor 10; tillika kyrkoh. i Hardebärga o. Södra Sandby 25; teol. prof. 30 samt kyrkoh. i Uppåkra o. Flackarp 31; förste teol. professor o. domprost i Lund 32; biskop i Lunds stift 34. D. i Osby, Krist. län, 1738 1⁄5.
R., kallad »lumen Europæ», anses hafva varit sin tids lärdaste man i Sverige samt den flitigaste och en af de mest produktive författare vårt land någonsin egt. Hans skrifter äro ock af eminent värde. Filosofiens sammanhang med lifvet, spekulationens med handlingen, konstens med naturen är den stående ljusa tanke, som i växlande uttryck öfverallt däri återkommer. Den viktigaste af hans skrifter, »Nödiga förnufts öfningar» etc., är det första utförligare filosofiska verk på svenskt tungomål samt anses som ett af tidehvarfvets yppersta literära arbeten. Äfven hans dikter höja sig öfver den tidens alster, och många biand dem »röja ett mer än vanligt poëtiskt sinne, känsla, tankerikedom och öra för värsen.» — Till sitt yttre var H. af medelmåttig växt och något undersätsig. »Ur hans ögon lyste den snillets och tankekraftens eld, som han ej kunde dölja bakom de outplånliga dragen af fromhet och godhet.» Se vidare Biogr. lex.; Cav.; Schuck m. fl.
1315. Georgius Johannis de Rees. F. i Västervik 1671 26⁄10; fad. råd- o. handelsman. D. som stud. i Västervik 1695 ⁄12.
1316. Andreas Erici Vetterling. F. i Vadstena 1670 26⁄10; fad. kämnär o. handlande. Kanslist i Krigskolleg. 1701; bokhållare vid Vadstena krigsmanshus 06. D. 1723 19⁄5.
1317. Petrus Petri Timan [Tim]. Fad. mjölnare i Brunneby. D. som stud. i Sthlm 1695 15⁄3.
T. befann sig, då han afled, på resa ned till Linköping för att prästvigas och var designerad till adjunkt i Askeryd.
1318. Hemmingus Petri Hanberg. F. i Klockrike 1667; fad. bonde. Prv. 95. Kommin. i Västervik 97; kyrkoherde i Misterhult 1706. D. 1711 ⁄12.
Hade en ovanlig kroppsstyrka. — Anklagades 1708 af församlingen för försummad kyrkotjänst, för dryckenskap, för snusning inför altaret m. m. H.
1319. Nicolaus Haqvini Hjertstedt [Hierstadius, Hjerstedt]. F. i Västra Tollstad 1674 27⁄4; fad. kyrkoherde [711]. Auskult. i Svea hofr. 1700; sekreterare hos präsidenten gref Vrede 10, hos präsid. gref Stromberg 12; assessor i
Dorpats hofr. 20, i Åbo hofr. (på exspektans) 21; fiskal i Riksbanken 22;
