Sida:Östgötars minne.djvu/306

Den här sidan har korrekturlästs
3394—3402
1772.

och egnade sig såsom possessionat åt landthushållningen. Erhöll åtskilliga förtroendeuppdrag. Inrättade en stiftelse till nödstälda likars understöd och till de värnlösas uppfostran.» Var hög frimurare och dep. prov.-mästare i Östgöta prov.-loge 1829—43. Anj.

3394. Carl Alexander Hanqvist. F. i Västervik 1752 811; fad. köpman. Auskult. vid Sthlms rådsturätt 77; stadsnotarie 87; rådman i Sthlm 96. Led. i Akcisrätten 98. D. i Sthlm 1803 104.

3395. Daniel Johan Pfeiff. F. i Sthlm 1756 712; fad. major. Sergeant vid Östg. inf.-reg. 77; fänrik 84; löjtn. där 85, vid Stackelbergs inf.-reg. 87; kapten där 93, vid Österbottens reg. 95; afsk. 1810. D. på Gunnars i Finland 1812 32.

P. deltog i krigen 1788 samt 1808—09.

1772.

3396. Claës Ulrik Canterström. F. 1752 122; fad. Michaël, frälseinspektor i Furingstad. Auskult. i Bärgskolleg. o. i Göta hofr.; tingsnotarie i Hammarkind 80; v. hhöfd.; manufakturfiskal i Norrköping; tit. advokatfiskal. D. i Norrköping 1817 274.

3397. Johannes Rothstein. F. i Eksjö 1751 146; fad. kyrkoherde i Målilla. Prv. 76. Kollega i Vimmerby 79; hosp.- o. slottspräd. i Linköping 85; afsk. fr. hosp.-präd.-bef. 87; kyrkoherde i Vireda o. Haurida 90. D. 1809 95.

R. var 1798 enligt läkarebetyg så försvagad både till själ och kropp, att han ej var sina handlingar mäktig. Var oredig och vårdslös i sin tjänst och i iefvernet förarglig, hvarför han afsattes 1799, men benådades af Kgl. Maj:t, som mildrade straffet till 2 års suspension. Hade därefter vikarie till sin död. H.

3398. Hans Emanuel Vahlberg. F. i Skeninge 1757 263; fad. Hans, rådman o. stadsfältskär. E. kanslist i Sthlm 73. Komp.-kvartermästare vid Östg. kav.-reg. 74; kornett vid Smål. kav.-reg. 87; löjtnant 96; afsk. 1803. Landtbrukare. D. i Norrköping 1817 1412.

3399. Jakob Björkegren. F. i Halna, Skarab. län, 1752 2912; fad. Johan, kronofogde i Strå. Auskult. i Kommerskolleg. 78; e. o. aman. vid Kgl. biblioteket 78; aman. 84; tillika kanslist o. aman. vid Antikv.-arkivet 87; v. bibliotekarie vid Kgl. biblioteket 99; tit. kgl. bibliotekarie 1807. Sekreterare i Uppfostringssällskapet 79. Författare o. lexikograf. D. i Sthlm 1825 149.

Nitisk och samvetsgrann ämbetsman, var B. tillika en af sin tids flitigaste skriftställare. Utgaf flere årgångar af Uppfostringssällskapets allm. tidningar; omarbetade och utgaf Tunelds geografi samt den förtjänstfulla 4:e upplagan af Regnérs »Första begrepp». Bland hans egna arbeten intager Franskt-svenskt lexikon (1784—86) ett framstående rum. Anonymt bidrog han mycket »att i tidningar och tidskrifter uppehålla det lilla litterära lif, som i dessa censurens dagar hotades med fullkomlig förintelse.» Se vidare Biogr. lex.; N. fbok: Hbg.

3400. Johan Langelius. F. i Drothem 1752 16; fad. kyrkoherde [2424]. D. som stud. i Uppsala 1776 2511.

Försvarade med heder och uppmuntran samma år han dog ett lärdt arbete »Om orsakerna till människokärlekens aftagande.» A.

3401. Peter Ströjner. F. 1754; fad. Michaël. inspektor i Östra Eneby. Auskult. i Göta hofr. 78, i Svea hofr. 79; v. häradshöfding. D. 1786.

3402. Johan Åstrand. F. i Skärkind 1752 274; fad. kyrkoherde i Gårdeby. Fil. doktor 76; stud. i Lund 76; prv. 79. S. m. adjunkt, slutl. anst. i S:t Olai förs. i Norrköping 84. D. 1787 83.

Enär åtskilliga satser i hans utgifna disputationer ansågos vådliga för den

— 264 —