4628. Anders Arvid Arvedson. F. i Norrköping 1794 29⁄6; fad. rådman o. garfvare [3719]. Fil. kand. 1820; fil. doktor 21; prv. 30. Lidénsk aman. vid Upps. univ.-bibliotek 22; lektor i Linköping 26; tillika kyrkoh. i Skeda 37; kyrkoherde i Risinge 47; prost 48. D. 1866 10⁄9.
A. säges som lektor i grekiska gifvit »ny och bättre fart åt detta språks studium. Lrrjungarnes tillgifvenhet vann han genom vänlig välvilja. Hans af trycket utgifna arbeten vittna om hans flit och lärdom.» Sina från tjänsten lediga stunder egnade han åt ekonomiska bestyr, blef en skicklig landtbrukare samt var flitig att bygga och ordna boställen. En bottenärlig man. Pti.
4629. Gustaf Arvid Stjernspetz. F. i Flisby 1798 18⁄10; fad. landtbrukare. Hofr.-ex. 1816. V. hhöfd. 22; auditör vid Skånska husarreg. 25, vid Smål. gren.-bataljon 25; afsk. 48. D. på Hamnaryd i Norra Solbärga 1866 30⁄11.
4630. Per Ulrik Kernell. F. i Linköping 1797 3⁄4; fad. prost [3607]. D. som stud. i Erlangen, Bajern, 1824 30⁄3.
K. egde de lyckligaste naturgåfvor och idkade djupa humanistiska studier, men under fristunderna blef han hufvudpersonen i en glädtig studentkrets, som företagit sig att å Östgöta nationssal uppföra sällskapsspektakler och framför allt att sceniskt återgifva Bellmans lyriskt dramatiska kväden. Utomordentligt älsklig till både sitt yttre och sitt inre väsen samt begåfvad med en särdeles välljudande sångröst, en hänförande deklamationsförmåga och stora mimiska anlag, framstod K. som den utmärktaste bellmanstolkare. För att öfvervinna ett bröstlidande begaf han sig 1822 till södra Europa, men kom därifrån aldrig åter. K:s svåger Stenhammar [4150] utgaf 1825 hans liffullt och fängslande skrifna bref och dagboksanteckningar, hvilket arbete inom få år utgick i fyra upplagor. Hans kusin Atterbom [4272] författade öfver honom »Minnesord.» Se ock N. fbok; Hbg.
4631. Carl Fredrik Carlstedt. F. i Linköping 1797 27⁄10; fad. Anders, garfvare. Fil. kand. 1822; fd. doktor ultimus 1824. Lärare vid Nya elem.- skolan i Sthlm 28; tillika e. o. aman. vid Kgl. biblioteket 29—36; rektor vid Maria lärov. i Sthlm 36. D. där 1844 13⁄1.
C. synes ha varit en synnerligen duglig skolman, enär vid hans frånfälle yttrades, att det hade skett »till skolans knapt ersättliga förlust.»
4632. Gustaf Rudolf Lagerstråle. F. i Sthlm 1798 3⁄3; fad. v. amiral. Fil. kand. 1820; fll. doktor 21. Ingeniör vid Gen.-landtmät.-contoret 23; landtmäterisekreterare 32. Kopist i Handels- o. finansexped. 27; afsk. 32. Kammarjunkare 29. Sekreterare vid Teknol. instit. 30. D. i Sthlm 1844 13⁄1.
För sina kunskaper, sin dugande förmåga och redbarhet var L. af förmän och kamrater högt aktad och älskad. Blef ofvannämnda dag på aftonen å Nya Kungsholmsbron mördad och plundrad. Af de fyra i mordet deltagande dömdes den mest skyldige, en tapetserarlärling, till döden och afrättades.
4633. Paul Hvasser. F. i Linköping 1797 2⁄2; fad. Carl Gustaf, postinspektor, tit. postdirektör. Med.-fil. ex. 1818; med. kand. 22; med. lic. 23; kir. mag. 23; med. doktor 27. Stadskirurg o. lasar.-läkare i Norrköping 27. D. där 1828 18⁄2.
4634. Carl Anders Köhler. F. i Hällestad 1797 14⁄11; fad. komminister [3340]. Stud. till 1823. E. o. landskanslist; kronolänsman i Finspånga län. D. på Vistinge boställe i Risinge 1856 13⁄5.
4635. Carl Peter Backe. F. i Skärkind 1798 30⁄1; fad. prost. D. som stud. på Hagelstad i Skärkind 1819 12⁄7.
4636. Bror Per Fredrik Vilhelm Schnejder. F. i Dagsbärg 1796 10⁄11; fad. prost [3594].
4637. Johan Erik Becker. F. i Norrköping 1795 16⁄6; fad. rådman [3792].
