Sida:Östgötars minne.djvu/471

Den här sidan har korrekturlästs
5108—5114
1826.

5108. Carl Johan Brandstén. F. i Pelarne 1804 2312. fad. Carl Fredrik, kronolänsman, tit. ekonomidirektör. Kameralex. 28. Kronolänsman i Sevede södra distr. D. 1854 510.

5109. Evald Gustaf Leyonmarck. F. i Sthlm 1809 287; fad. hofmarskalk. Kansliex. 28; hofr.-ex. 29; kameralex. 29. Kammarjunkare 32; kammarherre 48. Kanslist i Stat. tabellkommissionen 30; revisor o. notarie 36; på indragn.-stat 58. Kammarskrifvare i Kommerskolleg. 35; kammarförvant 41; tf. 54, ord. kamrer 60; afsk. 74. Kopist i K. M. kansli 38; afsk. 40. Kamrer i Karantänskommissionen 47; redaktör af Statskalendern 49—59; arkivarie i Svenska bibelsällskapet 60—73. Husegare i Sthlm 58; egare af Trankärr, Göteb. län. D. i Sthlm 1884 1310.

L. var, enligt hvad ofvanstftende data äfven utvisa, en synnerligen verksam och flitig man. Vid sidan af ämbetsgöromålen hade han dock tid öfrig till utförandet af åtskilliga viktiga förtroendeuppdrag samt var under flere år fullmäktig i Järnkontoret och arbetande ledamot af Landtbruksakademien. Allvarlig till sinnes och sträng i grundsatser; hjälpsam mot medmänniskor och oegennyttigt uppoffrande för andras väl.

5110. Johan Gustaf Gyllander. F. i Västra Vingåker, Söderm. län, 1807 22; fad. skomakare i S:t Anna. Prv. till Strängnäs stift 30; fil. doktor 36. D., drunkn., i Uppsala 1837

G. var »en för sin älskvärda karaktär, sina sällsynta kunskaper och utmärkta snillegåfvor lika högaktad medlem af nationen.» — »Grundlig kännare så af forna som nyare tiders vitterhet, var han nära att såsom docens i den romerska göra sitt inträde på den akademiska lärarebanan,» då han genom en vådlig händelse bortrycktes.

5111. Anders Gustaf Gylling. F. i Norrköping 1807 14: fad. Anders, sjöman. Fil. kand. 36; fil. doktor 36; prv. 42. Amanuens vid Linköpings stiftsbibliotek 39; kollega, sed. lärov.-adjunkt, i Linköping 41; kyrkoherde i Veta o. Viby 59. D. 1887 288.

G. var af naturen begåfvad med ett utomordentligt godt hufvud, kraft och ihärdighet samt hade förvärfvat sig goda kunskaper, särdeles i klassiska och moderna språk. Vid skolundervisningen tillämpade han nog i viss grad en äldre tids åskådningssätt, med rottingen som biträde, men lugnade sig mot slutet af sin lärarebana, då han för minnet framstår som en i det hela godmodig och ganska nitisk lärare, hyllande grundsatsen »multum, non multa.» Han var en glad umgängesman; kunde språka och blixtra af humor och kanske ännu mera af bitande satir och ironi. Månget samkväm upplifvades af hans komiskt originela personlighet, och talrika äro de verkligen kvicka infall, som länge skola öfverlefva honom. Sthr m. fl.

5112. Axel Fredrik Liljenstolpe. F. i Lofta 1810 102; fad. v. häradshöfding. Kansliex. 30; hofr.-ex. 31. Kammarjunkare 34; kammarherre 48. Kanslist i Hofexped. 37; tillika registrator 42; prot.-sekreterare 53; afsk. 63. Kanslist i Krigshofr. 46; afsk. 76. D. i Uppsala 1888 114.

Var ifrig avtografsamlare och efterlemnade en stor kollektion i detta afseende.

5113. Gustaf Fredrik Olof Burenstam. F. i Lerbäck, Örebro län, 1812 254; fad. öfv.-löjtnant [4011]. Kansliex. 29. Kornett vid Lifgardet till häst 30; löjtn. 34; ryttm. vid reg. 39, i armén 42; tit. major 42; afsk. 51. Ryttm. i rysk tjänst 42; major 54; öfverste 69; generalmajor. Hofstallmästare 56. Godsegare å Pogilla på Ösel. D. i Riga, Lifland, 1901 74.

Bivistade med utmärkelse fälttåget i Ungarn 1849 samt deltog i Sebastopols försvar 1855.

5114. Claës Henrik Ström. F. i Säby 1807 131; fad. Birger, musikdirektör. Kantor vid Upps- katedralskola 30. Fänrik vid Jämtl. fältj.-reg. 31; löjtn. i armén 32, vid reg. 36, vid Värml. fältj.-reg. 36; kapten där 50; afsk. 60. D. på Bleckenstad i Ekeby 1865 3012.

S. var en i Värmland mycket bekant och omtyckt personlighet. Från fadern (se n:r 4881); hade han fått i arf kärlek till musik och kan sägas egentligen varit den, som bildade Värmlands fältjägares musikkår.


— 429 —