Den här sidan har korrekturlästs
59-69
1610-1612.


59. Johannes Benedicti Phœnix. F. i Norrköping 1586; fad. B. Cornukindius, kyrkoh. i Odensvi. Stud. 1610; prv. 11. Kyrkoherde i Dalhem 23, i Målilla o. Gårdveda 31. D. 1666 282.

Var vid slutet af sin lefnad blind.

60. Israël Jonæ. Stud. 1610.

61. Matthias Henrici Norcopensis. F. i Norrköping 1587. stud. 1610; prv. 13. Kommin. i Söderköping 15; kyrkoherde i Hällestad 25. D. 1634 2.

62. Matthias Erici Norcopensis. Stud. 1611.

Denne har möjligen af misstag skrifvits »Erici» i st. för »Henrici» och då antagligen densamme som näst föregående.

63. Johannes Petri. Stud 1611.

64. Christophorus Laurentii Tempæus. F. trol. i Linköping, Stud. 1611.

Studerade sedan för Joh. Messenius och öfversatte till svenska dennes »Specula, thet är Sveriges Rijkes skådhetorn» etc.

65. Hermannus Hermanni Schilling [Lincopensis]. F. i Minden, Westfalen, 1588 o. uppfostrad i Linköping. Stud. i Upps. 1611, i Rostock 14; prv. 16. Kollega i Linköping 15; kyrkoh. i Hof o. Appuna 23; afsatt 41; »litteris regiis» kyrkoherde i Borg 47. D. 1653 207.

»Vir doctus sed turbulentus.» Anklagades 1640 för uppstudsighet och obehöriga uttryck om landshöfdingen, för egennytta mot församlingen, för slagsmål och okvädinsord samt att han kallat kyrkonämnden »pannkakor.* Detta och mycket annat om honom finnes anfördt i Håhls herdaminne.

66. Johannes Matthiæ. F. i Västra Husby 1593; fad. kyrkoherde. Stud. 1611; fil. doktor 17; teol. doktor 40. Professor i Upps. 21; rektor vid Riddarhusskolan (»Collegium illustre») i Sthlm 25—30; hofprädikant 29; drottn. Kristinas lärare 32 o. öfverhofprädikant (»älste hofprädikant») 35; biskop i Strängnäs stift 43; afsk. 64. Egare af flere gårdar o. hemman i Södermanland o. Småland samt Långtora i Uppland; bosatt där 64. D. i Sthlm 1670 182.

»Joh. M. var en af sin tids lärdaste biskopar, därtill arbetsam, nitisk och klart seende samt en i allo välmenande man, som älskade sanning och frid.» Hans synkretistiska åsikter framkallade dock en häftig ovilja hos det ortodoxa prästerskapet, och i synnerhet hans arbete »Rami olivæ septentrionalis» etc., hvarigenom han sökte verka för en union emellan luteraner och reformerta, uppväckte mot honom en sådan storm af förbittring, att han nödgades begära afsked. — Var kon. Gustaf Adolf följaktig under fälttåget i Tyskland 1630—32. — Barnen adl. Oljeqvist. N. fbok; Br. Se ock Hagström, Strängnäs stifts herdaminne.

67. Andreas Johannis Prytz. F. i Arboga 1590; fad. prost i Söderköping. Stud. i Upps. 1611, sedan utrikes; prv. 13; fil. doktor 19. Professor i Upps. 21; rektor i Linköping 23; hofpräd. 28; superintendent och kyrkoh. i Göteborg 29; biskop i Linköpings stift 47. D. i Norrköping 1655 74.

»Hans flit och saktmodighet gjorde honom allmänt älskad, likasom hans lärdom förut förvärfvat honom högaktning och beröm.» Br. Egde förträffliga prädikogåfvor och ansågs som en af de utmärktaste andlige talare på sin tid. Hade mycket bryderi för kalvinisterna i Norrköping. Lemnade efter sig ansenlig förmögenhet. — Han har ock vunnit ett namn som dramatisk författare genom tvänne religiöst-historiska skådespel, hvilka åtminstone i formelt hänseende ej sakna förtjänster.

68. Andreas Petri Grubbe. F. i Linköping 1595 46; fad. Peder Mattsson (Stjernfelt), assessor. Stud. 1611; fil. doktor i Giessen 19; prv. 21. Rektor i Norrköping 21; lektor i Linköping 22. D. 1623 209.

69. Johannes Olavi Podolinus Gothus. Fad. kyrkoherde i Ekeby. Stud. i Upps. 1612, i Rostock 14. Kyrkoherde i Tåby 29. D. 1640.

Orerade i Rostock 1614 »de artium liberalium utilitate.» — Hans sonson adl.

Pistolsköld.

— 6 —