riksdagsarbete den betydenhet, att han kallades att ingå i statsrådet, hvartill han dock ej var villig. Som medlem af Ridderskapet och Adeln och sedermera af Första kammaren var han tidtals ledamot af banko- och statsutskotten samt ordförande i det förstnämnda och vice ordförande i det senare fran 1869. Han var en själfständig man, ingen ovanligt begåfvad talare, men egde kammarens öra, när han talade. Inom sin ort erhöll han en mängd kommunala och samhälleliga uppdrag, vid hvilkas fullgörande hans klara och sansade omdöme gjorde sig kraftigt gällande. Från 1863 ledamot af Östergötlands läns landsting, var han under senare åren dess ordförande. Hög frimurare och den förste, som blef ordf.-mästare för logen Oscar Fredrik i Norrköping 1858, samt prov.-mästare i Östergötlands prov.-loge från 1869. N. fbok m. fl.
5304. Jakob Erik Svartz. F. i Norrköping 1817 17⁄5,; fad. tobaksfabrikör [4097]. Stud.-ex. 33; tekn. stud. Tobaksfabrikör i Norrköping 47. Egare af Jemjö i Östra Husby 66, af Stenkullen i Kvillinge 67; gårdsegare i Norrköping. Riksdagsman för Norrköpings stad i Borgarståndet 56, 59, 62, 65, i Andra kammaren 67—69; kommunalman. D. i Norrköping 1881 24⁄4.
Med insikt och kraft egnade sig S. åt fabriksverksamheten och för att bereda sina många arbetare en förbättrad ställning lenmade han bl. a. rikliga understöd till den af släktens stamfader, Petter S., 1772 stiftade skolan. Äfven för kommunala värf var han varmt intresserad. Hans af omfattande sakkännedom präglade verksamhet sträckte sig till alla områden af stadens förvaltning, och från början af 1850-talet till sin död var han den egentlige ledaren af arbetet för Norrköpings utveckling. Som riksdagsman ärlig och pålitlig; tillhörde Borgarståndets liberale. Medlem af kommittén för uppgörande af grunderna till en nv bevillningsförordning 1858—59; ledamot af bevillningsutskottet 1867—69. N. fbok m. fl.
5305. Johan Gustaf Svartz. F. i Norrköping 1819 7⁄1; fad. tobaksfabrikör [4097]. Stud.-ex. 33. Handelskontorist i Norrköping 34, i Antwerpen 35—39; tobaksfabrikör i Norrköping 44. Arrendator af Herstabärg i Kvillinge 42—53; godsegare o. landtbrukare på Hofgården i Hof 53—77; tillika kvarnindustriidkare i Norrköping. Kommunalman. D. i Norrköping 1885 1⁄12.
S. anstälde å sin egendom vidt omfattande rön inom landthushållningens skilda grenar, och ett af de mest lysande resultaten af denna verksamhet blef den s. k. svartziska ismetoden, uppfunnen 1863, som i väsentlig grad bidragit till den svenska mejerihandteringens höjande. Samtidigt deltog han med intresse i det kommunala lifvet, bl. a. som Norrköpings stadsfullmäktiges ordförande 1863—81, landstingets ordförande 72 och hushållningssällskapets vice ordförande 1873—79. Under de sista åren af sitt lif egnade han sig åt författarskap på landtbrukets och skolväsendets områden. N. fbok.
5306. Jakob Vilhelm Hagberg. F. i Sthlm 1812 3⁄10; fad. prost i Gamleby, sed. i Hacksta, Upps. stift. Landtbrukare, slutl. arrendator af Gråmunkehöga i Fundbo, Upps. län. D. där 1886 10⁄5.
5307. Frans Gerhard Mosén. F. i Östra Eneby 1812 15⁄4; fad. bruksinspektor. Med.-fil. ex. 33; med. kand. 35; med. lic. 37; med. doktor 37; kir. mag. 38. Stadsläkare i Alingsås 38; badintendent vid Särö, Hall. län, 40; bat-läkare vid Göta art.-reg. 45. D. i Göteborg 1845 28⁄5.
1832.
5308. Peter Magnus Helén. F. i Blackstad 1809 17⁄9; fad. Peter Andersson, bonde. Privatlärare i Vimmerby under minst 25 år; tillika bitr. lärare vid Vimmerby läroverk 65-70. D. i Vimmerby 1882 20⁄1.
5309. Bengt Axel Robert Ludvig Schildt. F. i Björkvik, Söderm. län, 1817 4⁄9; fad. hofmarskalk. Furir vid Andra lifgr.-reg. 35; afsk. 39; sergeant vid Lifreg. husarkår 40; underlöjtn. 40; löjtn. 52; reg.-kv.-mästare 57;
