Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/108

Den här sidan har korrekturlästs

Gjödrik Björnssons Företal.

FÖrän jag den Gunstige Läsaren dessa forna / doch namnkunniga Hedniska Konungars lefwernes beskrifwelser widare föreställer / har jag först något litet med honom öfwerwäga welat / de inkast och twifwelsmål / som wid ögnandet af sådana gamla berättelser / Läsarens tankar på lika sätt / som det med mig siälfwer händt / förut intaga kunde. Nämliga til hwad enda mann den dyrbare och aldrig återwinnelige tiden anwända wil til slika sakers igenomläsande / och än mera beskrifwande / som så många åhrs förlopp i en tyster glömsko har bortgiömdt; besynnerliga därest efter utseendet / merendels underliga dichter / oss för blotta och sanna händelser påföras. Doch när jag hos mig har eftertänkt / huru största delen af wåra infödda Swenska / större heder söka / at weta och kunna tala om hwad som i Gräkeland / Wälskland och andra aflägsna riken sig tilldragit / än som huru tilståndet då warit i desse Nordiske riken / antingen de warit af människjor eller stumma djur i förra tider bebodde; hwar af händt / at främmande folk sig lätteliga kunnat intrygga / det et fullkomligit barbarie, gådt i swang och besuttit wårt kjära fädernesland / som doch i anseende til inbyggarenas manndom och namnkunniga dater / trotsar emot de alraäldste och berömligaste konungariken i den öfriga delen af werlden: hwarom icke allenast utländska böckers utsagor / utan ochså wåra inlänska Hedniska efterrättelser / ja ohc själfwa Sten-Chrönikorna (jag menar Runstenarna) såsom de wissaste och oemotsägjeligaste auctorer oss nogsamt witnesbörd lemna. Ty gjör jag mig försäkrad at dessa mine tidsfördrif / som mig i de unga åhren ibland roat / fäderneslandets tilstånd ifrån Hedenhös / så mycket det oss af den wördsama ålderdomen och tiden förut warit / at pleta / mig så mycket mindre obenägit omdöme förwärfwa lärer / som min tanka eller ögnamål icke warit / at förswara och bestrida alla de sällsamma infällen / som wåra Sagesmänn i desse bägge namnkunniga konungars lefwerne inblanda; utan wil jag fast häldre hwar och en påminna / huru wåra förfäder / såsom Österländingarnas äldsta Poëter

och