) 7 (
EN Isländsk mann wid namn Skjägge / med det tilnamnet Midfiärda Skiägge / då han en gång utur siöröfweri i Östersiön war igenkommen til Danmark / begaf sig til Hrolf Krakes hög / i tankar den samma at öpna: gick fördenskul in i högen och fant hwar och en af de döda sittjandes på stolar / omgjordade med sina swerd / och med alla herkläder utrusade; Ty understod han sig ej at träda längre fram / utan begynte gifwa goda ord / utlofwandes sig wida skola utsprida rychtet om Konungens stora beröm och heder. Mann inbillade sig den tiden / at de döda icke allenast kunde höra och swara / utan ochså högeliga älskade et efterlemnat godt namn och ryckte / hwilket Hrolf här med sit egit exempel har synts besanna / ty han räckte fram åt Skjägge sit swerd Skofnungen / det han til en gåfwa med största glädje emottog. Tådan wände han sig til Bodwar / i mening at hans swerd Löse ochså bekomma / hwilken försträckte honom med sin grymma upsyn / ställandes sig såsom han wille resa sig up emot honom. Men emedan som Hrolf tog Skjägge i förswar / undankom han icke allenast fri och oskadd / utan feck ochså Hjaltes yxa til föräring samt många andra ägodelar. Til denna berätelsens trowärdighet / synes mycket lända Skjägges egen blygsamhet och skickelighet at beskrifwa den samma / aldenstund han icke tilägnar sina krafter en sådan driftig gjärnings beröm / hwilket eljest gifwit tilfälle at hafwa hans äregirighet misstänksam. Detta bestyrkes ochså märkeliga af det / at han sedan ägde och nyttjade swerdet hela sin lifstid öfwer. Dess egg war förgiftad / men i fästet war däremot en läkedom (i Laxdala Sagan Lifsten kallat) innesluten / hwarsmed uppå alt hwad som af swärdet sårat war / och eljest oboteligit / swedan strax stillades / och såret helades. Eho som detta bära wille / borde fölgjande warsamhet därwid bruka / 1. at handtaget af Solens strålar aldrig beskinas skulle / 2. aldrig blåttas i kwinfolks närwaro. 3. när det wore utdragit / kunde det ej utan blodspillan komma i slidan igen. Hwilket Skjägge ochså granneliga i acht tog / när han en gång med åtskillige bewäpnade gick mot den namnkunnige kämpen Thord Hrädu / eller förskräckeliga / som gäste hos en mann Thorhall kallad / men emdan som medelst tillopp af andra / och emellankomande förlikning / hans åstundan ej hade sin framgång / ty fattade han swerdet / som han eljest förgäfwes skulle hafwa utdragit / och högg hufwudet af den otrogna Thorhall / hwilken ärnade förråda sin gäst Thord i
