Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/126

Den här sidan har korrekturlästs

12

ty somlige sågo gierna at de kommo undan / och i det samma kommo the til skogs. Konungen sade; mycket nära gingo the nu / och lära många wara här med them i råd och swek / och grymeligen skal thet hämnadt blifwa / så snart jag får tilfälle ther til; men låtom oss först nu dricka så länge qwällen warar / ty the lära nu wara glade at the så komit bort / och lära the nu först söka at sticka sig undan. Reigin gick då til / och skiänckte häftigt i win och öl til lycka / med många andra hans wänner / så at the föllo alla nid sofwande / hwar twärt om annan.

4. Cap.

Huruledes bröderna Hroar och Helge upbränna Konung Frode.

BRöderna sittia nu i skogen / som före är sagdt / och när the hafwa warit ther en liten stund / få the se hwarest en man kommer til them ridande ifrån Hofwet. The kände honom grant igen / för theras fosterfader Reigin / hwaröfwer the wordo mycket glada och hälsade wänliga på honom / men han achtade ej theras hälsning / utan wände om sin häst tilbaka hem til Hofwet. The undra mycket här öfwer och rådslå sins emellan huru thetta kommer til. Då wänder Reigin åter hästen til them andra gången / och låter ofryntliga / såsom wille han them då och då något påyrka. Helge sade; Jag tyckes kunna skönja hwad han säger / eller had han wil.

For