Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/150

Den här sidan har korrekturlästs

36

Helge wäl / och reste til gästebudet med ett hundrade män / men then större hopen lemnades nedre wid skeppen. Konung Adel tog wänligen emot honom / och Drottning Yrsa ärnade förlika bägge Konungarna / och giorde alt hederligit och anständigt med sin fader Konung Helge. Men Konung Helge blef så glad när han fick se sin dotter / at han öfwergaf alt annat och wille tala med henne / och nyttia thertil hela then tiden / som honom war lemnad / och sittia the således i gästebudet. Thet hände sig at Konung Adels kämpar kommo tå samma tid hem i landet / och när Konung Adel fick höra / at the woro komna til lands / reste han til them / utan at någon annan wart thet warse. Tå bad han them fara i then skogen / som war emellan borgen och Konung Helges flotta / och sedan löpa ut emot Konung Helge / när the sågo at han fore til sina skepp / och skal jag sända mannskap eder til hielp / sade han / som skal anfalla honom på ryggen / så at han kommer midt i klämman / ty jag wil nu hastigt öfwerwinna Konung Helge / så at han ej undkommer / emedan jag förnimmer honom hafwa en sådan kiärlek til Drottningen / at jag ej wil wåga på hans förehafwande. Konung Helge sitter emedlertid i gästebudet / och är thenna stämplingen noga och granneliga fördölgt för honom och hans Drottning Yrsa. Hon sade til Konung Adel / at hon gierna såge han förärade Konung Helge någre store och hederwärde gåfwor / när the skulle skiljas åt / hwilket Konung Adel efterkom /

skiänc-