Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/151

Den här sidan har korrekturlästs
37

skiänckiandes Konung Helge gull och dyrbara Klenodier / men tänkte doch at för sig sielf altsammans behålla / och ther på giöra försök. Konung Helge reste nu bort härmed / och Konung Adel samt Drottning Yrsa fölgde honom på wägen / tagandes helt wänligen afskied af hwarandra; men ej långt therefter som Konung Adel hade wändt om hem igen / förnam Konung Helge at ther war ofrid å färde och brast thet strax ut i slagsmål: Konung Helge gick wäl fram / och slogs raskeligen samt manligen; men för then stora myckenhet / som war honom så wida öfwerlägsen / föll Konung Helge ther med stort beröm samt med många och stora sår; thet andra folket som Konung Adel hade utsändt / anföll tå honom i ryggen / så at the woro / som man plägar tala / emellan släggian och städet. Drottning Yrsa fick intet wetta något häraf / förr än hennes fader Konung Helge war fallen och slaget uphördt. Ther föll ochså alt thet manskapet / som hade fölgt med honom på skieppen / men thet öfrige flydde hem til Danmark / och lyckades här således berättelsen om Konung Helge.

17. Cap.

Om Konung Adel och Drottning Yrsa.

KOnung Adel rosade mycket sin seger / tyckiandes til sin heder mycket wa-

ra
K