Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/197

Den här sidan har korrekturlästs
83

tilbaka berättandes / at diuret for mycket wredt fram / och låpp enda åt Konungens slott. Konungen bad nu hwar och en af sina drawanter wisa hwad hierta han hade / och giöra så af med thetta spöket; hwilket och efterkommit blef / så at alla lagade sig til at gå emot thet sama. När Konungen blef warse diuret betrachtade han thet wäl seyandes: ej ser jag at thetta diuret rörer sig / men ho will wåga at gå emot thet sama? Bodwar swarade och sade / at thet wore en manhaftig mans försökelseprof / och skulle thet wara en behiertad dräng / som torde thet samma försöka. Förthenskull min stallbroder Hottur / sade han / wräk nu af tig thet onda omdömet som alla hafwa om tig / nämligen at ingen kraft eller manligheet funnes hos tig; och gack åstad och dräp diuret / kunnande tu wäl se at alla andra äro tröga thertil. Ja / swarade Hottur / jag skal nu gripa thet ann; ty sade Konungen til honom: intet wet jag hwadan thenne manhaftigheten är nu nyligen kommen uppå tig Hottur / och hafwer tu mycket förändrat tig på en kort stund. Hottur swarade at om Konungen wille gifwa honom thertil sitt swärd Gyllenhialte (Gyllenfäste) så wille han fälla odiuret / eller och skulle han sielf stupa för thet sama. Konungen sade then skola wara en käck och god dräng / som skulle kunna bära thet swärdet. Hottur swarade: thet måste tu tro / Herre / at med mig är nu så beskaffadt / som tu säger. Konungen sade: huru kan man thet

weta
X 2