lustigt druckit omkring / och skildes the sedan med största sämja och wänskap.
45. Cap.
Konung Adel förfölgier Konung Hrolf, och thenne får gull på Fyriswallen.
KOnung Hrolf och hans kiämpar rida nu sina färde neder ifrån Upsala / ock thit som kallas Fyriswallar. Tå såg Konung Hrolf at en stor gullarmsring / låg på wägen och slamrade mycket för them / när the redo öfwer honom. Konung Hrolf sade: therföre slamrar han så högt / at han tycker illa om sig wara ensamen; ty tog Konungen en ring af sig och kastade til then andra som låg på wägen / seyandes: ej skall thet wara berättadt om om mig / at iag tagit upp något gull skiönt thet ligger i wägen / icke eller skall någon af mina män wara så diärfwer at han thet uptager / ty thet är hitkastat til then endan at thet skall hindra oss i wår resa. The låfwade honom thet / och fingo i thet samma höra blåsas i ludrar från alla sidor; förthenskull sågo the sig tillbaka / och blefwo warse en oräknelig hop folk bak efter sig / som for så ifrigt at thet red thet mästa hästarna kunde löpa. Ickethessmindre fortsatte Konung Hrolf sin resa med sitt följe enda fram / tå Bodwar sade: thesse rida tämeligen fort efter / såsom wille the wist hinna oss / och wille jag at någon af them
