Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/231

117

spardt thet ringaste för oss; låtom oss nu giöra wåra löften tilfyllest / at manligen förswara then berömligaste Konungen som fins i alla Nordländerna / så at thet på hwart löfblad må skrifwas och i alla länder spörjas / huru wi nu belönom honom hans wapn och härkläden / och all annan ynnest wi niutit af honom / ty wi ärom allasammans plichtige härtill. Här hafwa sig stora betydande teken tildragit / skjönt wi hafwom så länge hållit oss therwid tysta / och tror jag at än större förändringar torde sig härefter åt tildraga / som lära blifwa i minne; och kan wara at någre tro mig thetta tala af misströstan eller räddhoga / doch torde wäl hända at Konung Hrolf dricker nu senaste gången med sina kiämpar / swänner och hofmän. Upp nu förthenskull kiämpar alla / säger Hialte / och skiljens hastigt ifrån edra frillor / ty annat står eder nu före / som är at laga eder tilreds emot thet som efterföljer. Sprungo tå upp Hromundur then Hårda / Hrolfer then Snällhändta / Swipdager / Beydager / och Hwitserker then Snälla / Haklånger then siette / Hårdrefil then siunde / ottonde Hake then Fräcke / Wottur then Store och nijonde Starolfer then tijonde / ellofte Hialte then Froma / och Bodwar Biarke then tolfte. Bodwar war förthenskull Biarke kallader / att han skaffade ur wägen alla Konung Hrolfs Berserkar / för theras högmod och förmätenhet skull / dräpandes somlige så at ingen af them kunde trifwas för honom / ty the woro såsom

barn

G g