wille kunna å åldren / nämliga at tjena honom med sidwördnad / utan skall mann nu samla mannskap; och wart detta så gjort / men när dem tycktes sit mannskap worda litet / sände de Hillding til hans fosterson Fridthiof / at bedja honom fara dem til hjälps. Fridthiofer sat nu wid taflspel (hnäfwa tafl) då Hilldinger kom / och sade han så: wåra Kongar sände dig helsning / och bodo at du skulle koma dem til hjälps i strid emot Kong Ring / som wil anfala deras rike med högfärd och obillighet. Fridthiofer swarade honom intet / och sade til Björn / den han täflade med: rum är där nu imellan brickorna / fosterbroder / och månde du ej ändra det/ men jag skall utwälja den röda / och weta om han blir fri. Hilldinger sade åter: så bad Kong Helge mig sägja dig Fridthiof / at du skulle fara i denna herfärd / eller warder du swåra wilkår undergående / då dessa bröder koma tilbaka. Björn sade då: brickorna wisa en twewäg / Fosterbroder / och har man å twänne wägar at täfla. Fridthiofer swarade: då månde rådligast wara at draga först Kongsbrickan til strids / och månde då de twå wilkåren warda onödiga; feck altså Hilldinger intet annat utslag på sit ären-
Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/261
Den här sidan har korrekturlästs
7
de /
