Och när de komo långt undan å hafwet / då frusade sjön häfteliga andra gången / och gjordes en stor storm med så mycket utweder / at ena stamnen ej sågs från den andra / och wågorna slogo in på skepet / så at mann altjämt måste ösa. Och då kwad Fridthiofer en wisa:
Ej ses för swallwågor /
Hwar Solundarhamn är /
Här yterst i hafwe
Hafwom wi kongsdrängar
Komit ut för spökwäder /
Och stånda nu alla
Aderton i östre (ösrumet)
At Ellida wärja.
Björn sade: honom warder ofta missjämt händande / som wida far; det är wist / fosterbroder / swarade Fridthiofer och kwad:
Helge wällder at wågor
Starkt för skepet wäxa /
Ej är som blänkand brud
I Balldurshaga kyssa;
Olikt månde mig täckas
Ingeborg eller Kongen /
Helldre wille jag hännes
Höfwa ha til min lycka.
Björn sade nu: må hända / at hon unnar dig bättre / än nu; doch är detta tilstånd ej till misstyckandes. Fridthiof swarade at det nu wore lägligit / til at röna goda hjälpare / ändoch blidare eller
