at du hafwer mera än honom / men såå saltbrännegubbar gissar jag wara dina jämnlikar / så framt åldren ej altförnoga förswagat mina ögon. Thiofer war nu där om winteren wäl undfägnader / och alla tyckte wäl om honom; ty han war gifmild på peningar / och glader wid alla. Drottningen war fåtalig med honom / men Kongen war altid glädjesam wid honom.
12. Cap.
Kong Ring far til gästabods.
DEt är berättat / at då Kong Ring et sinn med sine Drottning skulle gästabods fara med mycket mannskap / sade han til Thiof: anten wil du fara med oss / eller wara hema? Han swarade sig heldre wilja fara med dem. Det likar och mig bätre / sade Kongen. Sedan färdades de / och skulle resan skje öfwer en sjös / och då sade Thiofer til Kongen: otröstig eller osäker tyckes mig isen / Herre / och tänker jag oss owarsamt hafwa farit. Kongen sade: ofta finnes det / at du oss wäl warnar; litet senare brast all isen neder / och då lopp Thiofer til / ryckande wagnen åt sig med alt det som på och i honom war; Kongen samt Drottningen såto där båda / och alla dessa ryckte Thiofer uppå isen / jämte hästen som för wagnen war spänter. Kong Ring sade då: nu är alt wäl uptagit Thiofer / och ej månde Fridthiofer den fräkna starkare hafwa tagit til /
