borgen / och ur dem ärnade han fäckta emot fiänden. Han ställte Thorwid Jarl i ena porten / men i den andra Thorir Jarl / i den tredie stod Kongen siälf / och hade hwardera ej mindre än hundrade männ hos sig / men Kongssönerna höllo sig wid fosterfadren. Sote ställte nu och sit folk i slagtordning; siälf skulle han stå emot Kongen / men Snäkoller mot Thorer Jarl / och tridie delen af mannskapet gå emot Thorwid Jarl. Altså började et hårt slag / och wikingarna gingo härliga fram; Snäkoller sökte häftigt emot Thorer Jarl / som och geck hårt emot i förstone. Därnäst högg Snäkoller til en Jarlens fölgjesmann / och feck han genast bane / men när Jarlen såg blodet / lop han ur borgsporten in i borgen med sina männ / och dräper där Thorer Jarl. Detta ser Thorwider Jarl och skyndar sig då emot Snäkoller / wräkande honom trefalldig ur borgen; men imedlertid förswarades porten af Halfdan / och geck så slaget hårdast för sig. Som nu Thorwid Jarl såg at Sote gjeck fast emot Kongen / wiker han dit / men i det samma hugger Sote til Kongen / som wäl ställte skjöllden emot / men denna klöfs endalångs utföre / och swärdet kom emot Kongens ben / skärande det af ofwan för knäweket / hwaraf Kongen måste falla / men Jarlen war både utmattad och sår / så at äfwen han föll nider å walplatsen. Då war så mörkt af natten / at mann ej kunde se från sig / ej eller stodo någre kwar af Kongs-
B