6
männen / dy gingo Wikingarna til skepen både mödde och sårade / och såfwo de den natten öfwer.
6. Cap.
Thorwider Jarl undandöljer Kongsbarnen.
NU står Thorwider Jarl up ur walplassen / han tog för Kongens bröst och fannt honom allaredan död; då geck han dit bröderne woro / och såg Asmund wara döder. Han sporde om ej Halfdan måtte tala? denna swarade sig där til ej wara tröger / och har jag / sade han / måst fallit af möda / eller hwar är min broder Asmund? Jarlen swarade / at han wore döder; Halfdan sade: wäl wiste jag det at han ej war mann för sig. Jarlen bar då up Halfdan ur walplassen / ty han war så stel / at han mägtade ej gå; sedan geck Jarlen til Kongsdottrens Camare / och sade hänne des faders och broders fall. Hon wart swårmodig wid dessa tidender och gret mycket; Jarlen sade: annat är nu rådligare än gråta; han tog då hänne på ena armläggen / men Halfdan på den andra / gående således bort til skogs / där han finner en liten by / och klappar så å dören. Då gieck där en kwinna ut / som hälsade på Jarlen och het Grima; Jarlen sade: det wille jag Grima / at du toge wid dessa barnen och gjömde dem til dess jag åter komer efter dem / och äro här tre marker silfwer / dem du skall hafwa. Hon jakade
