Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/373

Den här sidan har korrekturlästs
11

han wärde sig wäl / och därpå kastar hon berörde kårta swärd afsides / löpande honom under lifwet; doch tog han emot efter magten / och war deras bråttande bårt hårt och långt / under hwilket hon wrok honom wida om kulan / men feck honom aldrig omkull. Hon wräker nu honom åt ena grop / både djup och bred / och då war Sleggja komen längre fram å backan / men i det sama wordo hänne fötterna undanryckte / så at hon föll ofwan i gropen. Halfdan höllt hänne då i håret / och såg så en gullbonad enbak ligga hos sig; den rycker han åt sig och hugger så hufwudet af Sleggja / spörjande därpå / ho sig en sådan dugnad eller hjälp bewisat? Men honom wart intet den gången swarat.

9. Cap.

Halfdan frälsar syskonen Sigmund och Hillda.

NU går Halfdan kring om Kulan / där til han kom i en afkula / och ser där en kwinna sittja på stol / hwars hår war bundit wid stolen / och fötterna stodo i kallda watnet. Hon sade: wackta dig karl / ty snart komer Järnnäsa och dräper dig / om han warder dig warse. Halfdan swarade: jag hafwer dräpit dem båda / eller hwad heter du? Hon sade sig heta Hillda / Angantyr Jarls dotter af Skottland / sina bröder Sigmund och Sigurd wara fribor-

na;

C 2