21. Cap.
Halfdan återwinner sit Fädernes arf.
HAlfdan seglar nu därefter från Hladöijarna med fyratijo skep jämte sin Drake / komande så til Danmark; och när Sjöröfwarna warda warse sådan ofrid / skynda de sig til strids / men intet landsfolk wille hjälpa dem slåss / utan for til Halfdan. Til honom kom ochså Thorwider Jarl med mycket mannskap / och wart nu et skarpt slag / ty sjöröfwarna gingo hårt fram / och skjedde altså stort mannfall i Halfdans folk / som nu böd sina männ at förswara dig wäl / och uträtta lika wärk med sjöröfwarna. Halfdan finner nu Snäkoll / går fast på / och gjer honom snart sin bane; när Sote ser sin broders fall / stryker han fram til Halfdan / och hugger til honom / men Halfdan lop i luften / så at Sote miste hugget / och hans slagsswärd lop neder i jordwallen / hwarföre när Sote lutade sig efter hugget / slog Halfdan i det sama undan honom båda fötterna. Sote föll då / men war doch ej döder / utan sade: mycken seger hafwer du Halfdan wunnit / efter du öfwermannat mig / och til wallen lagt; men det ålägger jag dig / at du ej skall minnas til din fästemö Kongsdottren Marsibil; hwar efter och Sote dog. Men Halfdan och Thorwid Jarl dräpte hwart mannsbarn af siöröfwarna / och warder Halfdan nu Kong i Danmark / och minnes ei mera til Marsibil.
G 2
