det föra. Sedan ihugade Jarlen hwd han hade låfwat den mannen / som blefwe ormens bane / och tyktes ej weta / anten någon menniskia warit där til wållande / eller ej. Han rådgjör därföre med sina wänner samt dottren / huruledes en sådan skulle efterletas; de hålla för likligast / at den wäl borde sökande efter sin lön / som där å hade arbetat; men det rådet gifwer hon / at man skulle pålysa et folkrikt thing / och befalla / at alla skullle ditkomma / som ej wille hafwa Jarlens wrede / hwarmedels allom wore rådeligt at sökja thingsstämman; och om någon då widgingen ormens banasår / den samma skulle och med sig hafwa det skaftet / som fölgt spjutet åt. Detta tykte Jarlen wäl om / och lät så pålysa thing. Han instälte sig sedan wid bestämdan thingsdag / jämte många andra höfdingar / så at där wart en stor sammankomst af folk.
3. Cap.
Ragnar får Thora Borgarhjort.
IMedlertid spordes til Ragnars skjep / at där i nägden war thing stämt; ty for och han nästan med hela sin her dit upp / men stadnade wid framkomsten något från den andra hopen / ty han såg at där et owanligt antal folk war kommit. Då står Jarlen up / bjuder at mann skulle gifwa ljud och sade: hafwen tack / gode männ / at man ordsänding wäl för sig gått / och skal jag berätta eder den åtbörd / som hänt
