34
de altså strax huru pilarna flögo / såsom hade mann skutit af den starkasta stålboga / och så rett och enda fram / at hwar pil träffade sit öga på Sibylja / hwilken där igenom föll ned / men for sedan hufwudstupa fram / och wart hennes läte då mycket wärre än förr. Wid hennes närmare annalkande til bröderna / bjuder Ifwar at mann skulle kasta honom på henne / då han genast blef så lätter som et litet barn / ty bärarena woro et stycke från kon / då de kastade honom; där emot / när han kom på Sibyljas rygg / wart han så tunger / som hade et berg fallit på henne / så at hwart hennes ben brotnade / och bekom hon där af sin bane. Han bjuder sedan / at de skulle som hastigast honom uptaga / hwilket då skjett war / blef hans röst så hwäll och stark / at alla j heren / jämwäl fierran stående / hörde den / och gåfwo de således til hans ärende ett gott ljud. Dy lyktade han så sit tal / at all den åkomna ofreden där med uphörde / och wart dem ingen skada tilfogad / emedan de allenast en kårt stund slagits sin emellan. Sedan föreställer han dem / at nu borde de som hårdast anfalla fienden / emedan han hoppades hafwa afskaffat det grymmaste owäsendet sedan kon blef dräpen. I det sama upstälte de å båda sidor sina slagsordningar och siger striden saman med så stort anfall / at alla Swenskar sade sig aldrig warit hafwa i slik mannarön. Bröderna Hwitserk och Björn gingo då så modigt fram / at ingen tropp kunde gjöra motstånd / hwarigenom Kong Östens her til största delen blef nedergjord / och den öfriga tog flygten. Enteliga endas striden där med / at och Kong
