derna å rådstämma / huru de skulle anställa hämnden efter sin fader. Då sade Ifwar / jag wil ej hafwa någon del i detta? ej eller något mannskap anskaffa / ty det for för Ragnar / såsom jag kunde tänka förut; han började illa sin sak / i dy han ingen orsak hade emot Kong Ella / och har det ofta så hänt / at enär någon af öfwerdåd gjör androm orätt / han desto försmädeligare där igenom tager en enda; därföre wil jag taga peningeböter af Kong Ella / om han wil där i wara ense med mig. Men då hans bröder det hörde / wordo de nog wreda / och sade sig aldrig skola sådant kläkord å sig lida / skjönt han det wille hafwa; ty många worde sägjande / at händerna äro oss i knäen misslagda / om wi ej skola hämna wår fader / hälst wi med herskjöld hafwa farit wida öfwer werlden / och dräpit mången saklösan mann; och detta skulle likwäl intet skje? Wi skolom därföre hwart skjep / som i Danawälde til siös fara kan / snarliga utreda / samt så manngrant samna folk / at alla / som kunna skjöld bära / skola med oss fara emot Kong Ella. Icke dess mindre sade Ifwar sig skola sittja kwar med de skjep han ägde at råda före. När nu det spordes / at Ifwar lade där ingen winning om / fingo de och mycket mindre mannskap tilhopa; fara doch omsider allesammans bort. Wid första ankomsten til Engeland / warder Kong Ella sådant warse / och låter så sin luder gjälla / med befallning / at alla /
Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/721
Den här sidan har korrekturlästs
55
som
O 2
