war sade: jag månn ringa wilkår af dig åstunda / om du det efterlåter / och wil jag där emot swärja / at aldrig wara dig emot. Kongen frågade / hwad han hafwa wille i förlikning? Jag wil / swarade Ifwar / at du gifwer mig så mycket af dit land / som en oxahud betäcker / där utan om ska jag en grundwall giöra / och wil således ej tiltala dig om mera; men om du detta afslår / så ser jag wäl / at du wil mig ingen heder unna. Kongen sade: jag wet ej / at detta skal warda oss til något meen / fast du har detta af mit land / och skal du wisserliga få så mycket / i fall du wil med ed bedyra / at ej strida emot mig; ty jag frucktar alsintet för dina bröder / om du är mig trogen.
20. Cap.
Ifwar lägger grundwallen til Lundunaborg.
DE besluta altså det med sig / at Ifwar swär / sig aldrig skola skjuta mot honom / och skal där emot ägnas af Engeland hwad han med den största oxahud kunde betäcka. Sedan skaffar han sig en öfwer otta åhr gamal oxahud / låter henne blöta och tre gångor uttängja / samt i finaste remmar sönderrifwa / låtande äfwen alla både hår och skinnflikar / i remmar samanbinda; hwilket då skjet war / blef där af en farliga lång swäng / och kom det ingen i hugen / at sådant skulle warda af. Sedan utbredde han den sama å en wall / och inrymde en så widan landsplats / at
