Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/725

59

baka komo / skjänker Ifwar alla dessa ägodelar åt de största männ i landet / och drager så mannskapet undan Kongen / hwarmedels alla låfwade at sittja stilla / skjönt han fore dit med en krigsher. Efter sådan mannskaps samling / skickar Ifwar sina bröder bod / at de skulle bjuda ut ledung eller herferd til siös / öfwer alla de riken som under deras wälde stode / och utnämna hwar mann som de finge. Då denna ordsänding framkom / förstodo bröderna strax / at honom tyktes nu wara nog lägligt at de där finge seger. De gamla därföre mannskap öfwer hela Danmark och Gjötland / samt alla de riken hwaröfwer deras wälde sig sträckte / och draga således saman en stor her / hållande sedan sina skjep både natt och dag til Engeland / på det de måtte förekomma all förutgående kunnskap om dem. Nu feck Kong Ella weta denna hersagan / ty låter han wäl til sig gamla krigsfolk / men får där af en ringa del; ty Ifwar hade större delen undan honom dragit. Denne far då Kong Ella til mötes / och säger sig wilja enda eller fullkomna alt hwad han honom sworit hade / men ej gitta råda före / hwad hans bröder sig företagit; han wille likwäl så mycket gjöra at besöka dem / och weta om de wille stadna sin her / och ej gjöra mera ont / än de redan åstadkommit. Han far altså til bröderna / men upeggar dem at framgå som bäst / samt drabbningen skyndesamast anställa / aldenstund Kongen hade mycket mindre mannskap. De swarade / at han nu ej torfte egga dem / ty de hade tilförende sama hug. Sedan begaf han sig til Kong Ella med berättelse at de woro mycket hetsigare och

grym-

P 2