Den här sidan har korrekturlästs

130

riges Boställs- och Frälsejord‘, liksom ‘Hvilket Regeringssätt är det bästa‘. och tvivelsutan erkänner han också deras rätt och värde, men i det längsta vill han bevara skenet av riddaren ‘sans peur et sans reproche!‘ Hovet kallar tidskriften ‘Läsning i Brännbara Ämnen‘», tillade han, och det kom ett glitter i de goda, bruna ögonen.

»Men» — och han suckade tungt — »kanske det nu gäller både för filosofen på Ahludden och oss andra att tyda svårare gåtor, den svåraste gåta, som Sveriges folk någonsin haft att lösa.»

Stina Wærns ögon kisade emot honom. »Den svaraste gåtan?» sade hon undrande.

Eric Noreen måste hålla in Munter, som gav sig till att rusa redan i början av en brant utförsbacke.

»Om Sveriges vidare bestånd som fritt land», sade han hastigt utan att se på henne.

De sutto tysta. Munter löpte mellan väggar av mörkgrön gran- och vårskimrande lövskog. Älv och sjö blänkte fram här och var. Ängar och hagar växlade om med öppna gårdar och fält. Då och då skymtade små rödmålade stugor, inbäddade i sina täppor, eller vinkade en gammal herrgård sitt »välkommen hit.»

I fjärran reste sig gränsfjällen dimblå.

Stinas ögon hängde smekande fast vid det hon såg.

»Aldrig i livet finns någon möjlighet, att detta skulle upphöra att vara Sverige, aldrig i evighet», tänkte hon. Munter strävade uppför en backe. Vid backens krön stod vid sidan om vägen en stor jordfast sten, framför vilken Munter självmant stannade.

Eric Noreen rev av sin hatt och skyldrade med piskan.

Stina vaknade upp ur sina tankar. Hon fick syn på den mäktiga stenen. I alnshöga bokstäver lyste därifrån emot henne: Gustaf III