78
ägare rätt att i stället för den gamla husbehovskvarnen här få anlägga en tullmjölkvarn med tvenne kvarnstenar. —»
»Hur mycket ska ni betala i skatt för den kvarnen dä?»
»Fastställda räntan belöper sig till sex fjärdingar och en kagge råg, samt två tunnor, två fjärdingar och tre kappar havre.»
»Jaså, det odlas råg också här uppe?»
»Ja, det kan socknen tacka prosten Eric Noreen för. Han var den förste som försökte sig på höstsäde. Men se'n han fick 50 tunnor efter en tunna, ha innebyggarna odlat det sädesslaget. Ledsamt nog ligger jag nu i delo med hans son, Dr. Sven, vår nuvarande kyrkoherde.»
»Vad säger du?»
»Jo, han har till Lovliga Kvarnundersökningsrätten inlämnat protest mot min ansökning att uti Torgilsrudsälven få uppföra en ny tullmjölkvarn.
Då jag därifrån varken kan eller vill tillägna mig någon orättmätig mäld, vare sig från prästgården eller annorstädes ifrån, förstår jag inte, varemot han egentligen protesterar. Huvudsakligast är det för att åstadkomma vattenminskning för Adolfsfors järnverk, som jag vill få den nya kvarnen till stånd. —»
»Ha privilegierna för järnbruket tillökats något?»
»Ja sedan den 18 april 1763 få vi vid Övre Adolfsfors tillverka och förädla 400 skeppund smide och vid Nedre Adolfsfors, eller Nore, som vi också kalla det, 900 skeppund emot en enkel hammarskatt av 13 skeppund.»
»Saldot för manufakturverket går väl inte upp emot avkastningen av stångjärnssmidet?»
»Nej, det förra belöper sig årligen till ungefär 1900, det senare till 2500 riksdaler banco.»
»Men ställer sig inte transportkostnaderna såväl för råvaran — vilken ni väl nu som förr måste ta från
