92
åtminstone fyrtiofem år, ty hennes yngre son Michail var född 1680; men hon måtte ännu haft kvar så mycken kvinnofägring, att hon kunde tjusa den lättantändlige Mazepa, och Orlik beskriver henne rent av såsom »förförisk». Men framför allt måste hon ha haft ett intagande sätt och en ovanlig diplomatisk smidighet, som alls icke var oförenlig med hennes djupa katolska religiositet.
Den ödesdigra bekantskapen knöts julen 1705 eller på nyåret 1706 i Biala Krinitsa (Volynien), dit Mazepa, som då befann sig i Dubno, inbjöds som fadder för att närvara vid hennes sonbarns döpelseakt – Michail Wiszniowiecki var gift med Elisabet Ostroroga. Efter två dagars festande på polskt maner for Mazepa med den nya väninnan i släde till Brody, och det var väl då eller vid något annat tillfälle som Mazepa lånade henne 10.000 dukater mot inteckning i godset Czarny Ostrow, varom Vojnarovskijs i svenska riksarkivet befintliga testamente talar.
Rörande arten av Mazepas förhållande till furstinnan Dolska, likasom ock hans slutliga fall för de ihärdiga frestelserna, äro vi nästan uteslutande hänvisade till Orliks utförliga redogörelse för Stefan Javorskij. Om tilldragelserna i Biala Krinitsa yttrade han sig dock mycket tveksamt: »Huruvida Mazepa, innan han kom till Polen med trupper i hans tsariska majestäts tjänst, och innan djävulen genom fadderskapets förbund förde furstinnan Dolska till hemliga konferenser med honom dag och natt, hade haft någon inklination åt motsatta sidan eller ruvat på förräderi, därom vet endast Gud, som rannsakar hjärtan och njurar. Jag kan ej genomtränga och undersöka det inre. Men med hänsyn till hans i det yttre uppenbarade oböjliga trohet mot ers tsariska Majestät och hans rådgivande tjänster tror jag, att han dittills var fullt fast i sin trohet och hade en uppriktig kärlek till Ers Majestät. Gud ensam vet, huruvida furstinnan Dolska med sina lockelser persvaderade honom till
