Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/108

Den här sidan har korrekturlästs

94

gräver en grop åt honom för att själv bliva hetman i Ukraina.» Sjeremetev bekräftade detta, och då Dolska sporde, varför ingen av Mazepas goda vänner ville varna honom, skulle Sjeremetev ha svarat: »Omöjligt! Vi lida själva mycket, men äro tvungna att tiga.» – Den fina listen förfelade ej sitt mål: Mazepas misstrogenhet och rådvillhet ökades, och han sade at Orlik: »Jag vet själv bäst, vad de ha i sinnet mot mig och mot er alla: Mig vill man avspisa med ett furstendöme i Romerska riket, utrota hela starsjinan, böja edra städer under sin makt, inlägga i dem sina vojevoder eller guvernörer, och om de våra sätta sig till motvärn, förjaga dem bortom Volga samt befolka Ukraina med sina egna.»

Kronan på förförelseverket sattes år 1707, då Mazepa i Kiev fick från henne ett nytt chifferbrev, som han lät Orlik tolka. Det innehöll en uppmaning från konung Stanislaw att »slå in på den tillärnade vägen». För att Mazepa skulle övertygas om att hela den svenska hären snart skulle komma honom till hjälp från Volynien och att alla hans önskningar skulle bliva uppfyllda, ställdes i utsikt kung Stanislaws assecuracia (försäkran) och den svenske kungens garantia. Mazepa sprang då, enligt Orlik, upp från sängen, där han legat, och skrek:

»Fördömda, vettlösa käring! Först bad hon mig, att hans tsariska majestät skulle ta Stanislaw i sin protektion; men nu skriver hon helt annorlunda. Hon vill lura mig, den erfarna, fullfjädrade fågeln. Jag vore förlorad, om jag läte lura mig av en käring. Är det möjligt att lämna något levande för att söka ett dött, att simma ut från en strand utan att nå den andra? Stanislaw är själv ej säker i sitt kungarike. Polska adelsrepubliken är splittrad. Vilket fundament kunna denna kärings vanvettiga lockelser erbjuda? Jag har grånat i trogen tsarisk tjänst både hos den nuvarande tsaren och hans fader och broder. Mig förförde varken den polske kungen Jan eller khanen av Krim eller de donska