124
gnällande tonen, och han urskuldade sig inför Orlik: »Olyckliga och dåliga äro våra förehavanden, och jag ser, att Gud ej har välsignat mitt verk. Men Herren är mitt vittne, att jag icke har önskat kristna blodsutgjutelser, ty jag tänkte som så: När jag kommer till Baturin med den svenske kungen, skall jag till hans tsariska höghet skicka ett tacksamhetsbrev för hans protektion; däri skildrar jag alla våra
(från mitten av 1800-talet.)
forna och nuvarande oförrätter, förlusten av fri- och rättigheter, den totala förstörelse och det fördärv, som beretts hela vårt folk, och slutligen framhåller jag, att vi, likasom vi frivilligt för den enda österländska ortodoxiens skull givit oss i tsarens hand, även nu, såsom varande ett fritt folk, självmant frigöra oss från dessa förpliktelser och tacka hans tsariska majestät för protektionen. Vi vilja ej utsträcka våra händer till blodsutgjutelse, men skola under den svenske kungens protektion avbida vår fullständiga befrielse. Jag
