142
gulden; en sadel såldes för 12 ända till 20 gulden o. s. v. Priset på bröd steg också under belägringen. Kosackerna togo blott emot guld och präglade thaler, vars värde stegrades av svenskarna, som ratade annat mynt. Sachsiska groschen mottogos ej, och mycket sällan kunde kopek avyttras.»
»Kött – heter det vidare i denna bedrövliga beskrivning – kunde visserligen anskaffas här och var, men på grund av den stora hettan kunde det ej hålla sig mer än två dagar. Gud skickade en otrolig mängd flugor, som flögo i svärmar, fyllde stugor och skogar med sina döda kroppar[1] och till och med förpästade krigslägret. Själv såg jag, då jag tittade in i mitt rum i Chvedery, huru väggar, tak, ugn och till och med jordgolvet och hela inredningen voro så betäckta med flugor, att det knappt fanns en tom plats för fingret. Mitt i rummet kunde man se svärmar av flugor, som hängde ner från taket till marken, surrande som bin. Då man gick in, måste man bana sig väg genom flugor, och det var nog att öppna munnen för att blåsa ut flugor, som krupit in. Vi försökte stundom äta på gården under träden, men ej heller där kunde vi freda oss för de otäcka svärmarna, ej heller våra tallrikar eller munnar. Jag är ej i stånd att beskriva, huru vi ledo i Chvedery sex veckor och lika länge efteråt.»
»I fyra veckor hade kosackerna fasta, och då kunde vi få lamm och mjölk (ty dessa människor förtära ej ens mjölk, ty det är nog för dem med fisk, svamp, rödbetor, äpplen, havregrynsgröt och dylik spis); men när fastan hade slutat, behöllo de allt kött, mjölk och ost för sig själva .... Och när vi skulle koka färskt kött, fanns det varken persilja, salt, lök eller flott. Äpplekart, som stektes länge, var ätbar, men spred en hälsofarlig stank. Mjölk
- ↑ Över denna landsplåga beskärmade sig ock Beauplan i sin ovannämnda beskrivning av Ukraina.
