N:o 3.
»Mitt hjärtas älskling! Jag besvär och ber dig: var god och möt mig för ett personligt samtal! Om du älskar mig, så glöm icke! Men om du ej älskar mig, så hav mig ej mer i minnet! Jag ber upprepade gånger och hundrafallt: bestäm blott en enda minut, då vi kunna träffas för vårt gemensamma bästa, framför allt så som det dig täckes. Såsom ett stumt bifall beder jag dig skicka mig ditt korallhalsband!»
N:o 4.
»Mitt hjärta lilla! Redan har du förtrollat mig med ditt röda anlete och dina löften. Jag skickar nu Melasjka till Nådig Fröken för att hon skall språka med Nådig Fröken om allt. Var inte ängslig för henne, ty hon är Nådig Fröken och mig trogen i allo! Omfattande Nådig Frökens fötter, beder jag mycket, hjärta lilla, att du ej sviker ditt löfte.»
N:o 5.
»Mitt älskade hjärta! Själv vet du, huru vanvettigt och innerligt jag älskar Nådig Fröken. Ännu har ingen i världen älskat så. Det skulle vara din och min lycka och glädje, om du kunde komma och bo hos mig. Men jag måste besinna, vilken ände det kunde få, särskilt med hänsyn till dina föräldrars stora, samstämmiga elakhet. Jag ber dig, min älskling, förändra dig icke! Du har ju flera gånger givit mig ditt ord och din lilla hand, och jag å min sida skall, så länge jag lever, icke förgäta dig.»
N:o 6.
»Mitt hjärta lilla! Utan visshet om Nådig Frökens tillstånd, om man redan har slutat att pina och plåga Nådig Fröken eller icke, avreser jag nu på en vecka till några
