Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/86

Den här sidan har korrekturlästs

72

I sept. 1707 kom den första angivelsen från Kotjubej till ett statskansli, Preobrazjenskij prikaz, i Moskva genom en munk Nikanor vid Spasska klostret i Sievsk, och denne hade följande att tälja:

Jämte en annan munk, Trifilij, och en bonde hade han på hemvägen från en vallfärd till Kiev rastat på torget i Baturin och av en kosack förts till domaren Kotjubejs hus, där frun gav dem mat och nattkvarter. Även dagen därpå undfägnades de av den vänliga värdinnan och fingo vardera två dukater, ett stycke polskt lärft, en silverpenning, två rubel för allmosor åt kloster och var sin stora pirog (kaka) som resekost, varjämte Trifilij fick 7 altyner (= 21 kopek) extra i form av lån. På tredje dagen hade det varit ett hemligt samtal i trädgården, varifrån tjänstfolket avlägsnats. Domaren Kotjubej och hans hustru hade börjat smäda den gudlöse, bovaktige Mazepa, och sedan Ljubov skickat bort sin man, hade hon i förtroende yppat, att Mazepa vid ett besök hos dem på domarens namnsdag den första januari låtit antyda, att det hade förekommit någon hemlig korrespondens mellan Mazepa och khanen av Krim. Vid avskedet hade Kotjubej bett Nikanor komma igen med arkimandriten, men han återkom ensam den 26 augusti, enär arkimandriten var förhindrad av tjänsteresor. Inom stängda dörrar hade fru Ljubov gråtande kysst korset och sagt: »Likasom Gud led för oss på korset, höves det ock oss att dö för Storgosudaren.» Därpå hade Nikanor fått höra, att Mazepa vore förrädisk mot tsaren och ärnade taga Ukraina i besittning för egen räkning. Slutligen hade Nikanor fått 7 dukater till skänks och 12 thaler som långlån, för att han skulle inrapportera allt detta till Moskva. Ivan Alexejevitj Musin-Pusjkin borde oförtövat häkta Mazepa och sörja för att Kotjubejs liv skyddades mot mordiska anslag.

Med anledning av denna angivelse inleddes en undersökning, som dock icke ledde till något för Mazepa komprometterande resultat. Men i början av år 1708 skockade