74
truppstyrka, skulle Mazepa ha skrattat muntert, druckit mycket och tömt en skål för furstinnan Dolska med orden: »Hon är en präktig och klok fru, min lilla duva!»
Vid ett annat tillfälle skulle Mazepa ha sagt åt Kotjubej, att den svenske kungen ärnade sig från Sachsen till Polen och sedan rakt på Moskva med en sådan imprezia (impression, häftighet), att Storgosudaren måste vika undan. I Moskva skulle en ny tsar utropas, och konung Stanislaw, med vilkens trupper general Resjelfs (Rehnskölds) division skulle förenas, tåga till Kiev. »Då bad jag – sade Mazepa – att tsaren skulle ge mig en här för att försvara Kiev och Ukraina; men tsaren svarade mig, att det där fanns nog av kosacker och moskovitiska trupper.» Och i Mazepas närvaro hade jesuiten Zalenski yttrat högt: »I, herrar kosacker, behöven ej oroa er vad svensken beträffar, ty han styr ej sin kosa mot er, utan på Moskva. Ingen vet, var elden döljer sig och pyr; men om den en gång blossar upp, blir den kanske inte så lätt att släcka.»
Slutligen anförde Kotjubej såsom en högst graverande omständighet, att den polske fältherren Sieniawski enligt ett vittnes utsago hade sagt åt Mazepa d. 7 september 1707: »Låt oss se, vad som försiggår i Ukraina, särskilt huruvida kosackerna äro för eller emot oss. Ty vi veta med säkerhet, att Storgosudaren ej kan stå emot svenskarna, och då skola även kosackerna förgås.» Mazepa skulle då ha svarat: »Gud är mitt vittne! Må Han ge mig krafter och styrka i min svaga hälsa, att jag må vara herrar polacker bevågen. Jag vore ej en adelsman, en kronans son, om jag ej önskade den polska kronan allt gott. Jag ser själv, hurusom Gosudaren förfördelat Polen. Själv vet jag ej, vad jag skall göra, när det kommer till avgörande. Jag kan ej hålla kosackerna tillbaka, på vilken sida de än ställa sig.»
I ett tillägg av den 21 april 1708 skrev Kotjubej till tsaren: »Mazepa har sagt: Vi måste ställa oss under polackerna, ty om vi ej godvilligt göra det, skola de besegra
