Då hörde hon ett plaskande i närheten, och så simmade hon ditåt för att ta reda på vad det var. Först trodde hon det var en valross eller en flodhäst, men så kom hon ihåg hur liten hon var, och då förstod hon att det bara var ett möss, som hade fallit i floden liksom hon själv.
»Månne det tjänar till något», tänkte Alice för sig själv, »att börja tala till det där mösset? Allting är så besynnerligt här, att det bestämt kan prata; i alla fall skadar det inte att försöka.» Och så började hon: »O Möss! huru skall jag komma upp ur denna flod? Jag har tröttnat att simma i denna flod, o Möss!» (Alice hade klart för sig att det där måste vara det rätta sättet att tala till ett möss; hon hade aldrig gjort det förr, men i sin brors latinska grammatik hade hon sett att det stod:
