SJÄTTE KAPITLET.
Gris med peppar.
En minut eller två stod hon och tittade på huset och undrade vad hon borde göra, då plötsligt en livréklädd lakej kom framskyndande ur skogen (hon tyckte att det var en lakej, därför att han var livréklädd, av hans utseende att döma hade hon annars tyckt att det var en fisk), — och knackade hårt på dörren. Den öppnades av en annan livréklädd lakej med runt ansikte och stora ögon som en groda, och båda lakejerna hade pudrat och lockigt hår över hela huvudet. Hon undrade mycket vad som nu skulle följa och kröp ett litet stycke fram ur skogen för att lyssna.
Fisklakejen framtog ett väldigt brev — nästan lika stort som han själv — som han hade burit under armen, och överräckte det åt den andra, i det han sade i högtidlig ton: »Till Hertiginnan, En inbjudning från Drottningen att spela krocket.» Grodlakejen upprepade i samma högtidliga ton, i det han blott förändrade ordens ordning: »Från Drottningen. En inbjudning till Hertiginnan att spela krocket.»
Därpå gjorde de båda en djup bugning, så att deras pudrade lockar trasslade ihop sig i varandra.
Alice skrattade så förskräckligt åt allt detta, att hon måste skynda tillbaka till skogen igen för att de
