Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
64
»Katten och killingen,
de slogos om vällingen,
katten tog killingen
och stack den i heta vällingen.
»Aj aj! skrek killingen,
Jag brände mig på heta vällingen!»
»— Miau miau!» sa’ katten,
»du skulle låtit mig hatt-’en!»
Men Kattegattkatten låg helt stilla och log och lät dem sjunga vad de ville.
»Åh akta! akta!» skrek Alice; hon var rädd både om sig själv och barnet. »Akta hans söta lilla näsa!» Just då flög en ovanligt stor såsskål tätt förbi den och var helt nära att slå av den.
