Ney hafwer iagh fått aff tigh i Dagh/
Gudh gifwe tu finge en slemmare än iagh/
Jlla månde iagh hijt gå/
At iagh skulle Kalffskin få.
Jagh säger Gudz frijdh och så godh Dagh/
Een Jungfrw Wän här kommer iagh.
I sitten i Gudz frijdh mijn Jungfrw hwijt/
För eder skul kom iagh hijt/
Om thet kunde effter mijn Wilja gå/
Begärar iagh eder til ächta få/
Och älska eder för mitt Wijff/
Så länge Gudh spaar mitt vnga Lijff/
Hwad iagh säger thet är wist/
Jagh wil thet hålla vthan List.
Tu hafwer talat som en ährligh Man/
Käre sägh migh hwad för Embete tu kan.
Käre Jungfrw fager och smock/
Jagh är en godh Mäster Kock/
Och står i Köket hwar Dagh/
Ett sådant Embete kan iagh/
Jagh troor eder skal sådant behaga/
J alla edra Lijffzdagar.
Ibland all Embete hafwer iagh förståt/
At Kockar pläga fylla sigh medh Flott/
The pläga gärna så laga/
At the thet feeta aff Steken taga.
Ach Jungfrw taler icke så/
Vthan låter migh godh Swar få/
Om Dagen plägar iagh siuda och steka/
Och om Natten medh Jungfrun leka/
Sådant menar iagh eder lyster höra/
Then Konsten kan iagh wäl göra.
