mycket gott ändamål. Särskilt de, som inte äro anhängare av spritförbud, borde väl, tycker jag, vara med om detta anslag, ty de som framför allt framföras i agitationen för spritförbud äro drinkarna; dessa få tjäna som åskådningsobjekt — och kan man bliva kvitt dem, skall agitationen för spritförbud ansenligt förminskas i styrka, det tror jag.
På dessa grunder tycker jag, att ingen egentligen borde ha någonting emot ett bifall till anslaget, detta särskilt därför att, som sagt, pengarna skola tagas ur rusdrycksmedelsfonden och anslaget sålunda icke på något sätt kommer att belasta debetsedlarna.
Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan. Utskottet är ju enhälligt, som herrarna se. Sedan utskottet diskuterat denna fråga i timmar, blevo de få opponenterna så överväldigade av argumenteringen att de icke reserverade sig.
Under herr Jönssons i Revinge anförande hade herr
talmannen återtagit ledningen av förhandlingarna.
Herr Nilsson i Tånga: Herr talman! Det kan måhända
anses något djärvt att göra anmärkning mot ett anslag, bakom vilket
står ett så auktoritativt utskott som statsutskottet, i synnerhet som
utskottet står alldeles enigt. Men fastän den föregående talaren
varnade för att lägga ekonomiska synpunkter på denna sak, vågar jag
dock göra det och jag hoppas, att när man anlägger
sparsamhetssynpunkter på frågan, man skall bli något förstådd av statsutskottet.
Statsutskottet har vid denna riksdag drivit en sparsamhetspolitik,
som är värd allt erkännande, en sparsamhetspolitik, som
statsutskottet eller åtminstone vissa av dess ledamöter drivit så långt, att
man t. o. m. ibland ansett sig kunna giva andra utskott admonition
om en något mera omsorgsfull prövning av anslagen, särskilt
nyanslag.
Med detta ärende förhåller det sig på det sättet — det framgår ju för övrigt av den kungliga propositionen och av utskottsutlåtandet -— att det sedan flera år utgått anslag för rasbiologiska undersökningar och forskningar, anslag, som tilldelats docenten Lundborg. Med anledning av en motion vid fjolårets riksdag hemställde statsutskottet om utredning rörande inrättande av ett svenskt rasbiologiskt institut, och detta godkändes också av båda kamrarna. Utredningen av detta ärende har forcerats i så hög grad, att det är nästan ägnat att förvåna — i alla händelser har man här slagit ett rekord. Den 18 juni i fjol godkände båda kamrarna skrivelseförslaget, och något mer än ett halvår därefter föreligger en kunglig proposition! Uppsala universitet har säkerligen inte heller räknat med, att man så hastigt skulle vara färdig med saken, ty från universitetet kom en framställning om anslag på 15,000 kronor, att anvisas på samma sätt som skett under de senaste åren.
Det kan inte falla mig in att ett enda ögonblick betvivla eller på något sätt underskatta betydelsen av det forskningsarbete, som det här är fråga om, men jag har i alla fall vid studiet av de
