I de svenska landskapslagarne var liksom i öfriga nordiska länders äldsta rättsböcker rånet i det hela mildare ansedt än stölden och försoningsbart med böter. Allenast skogs- och sjöröfveri straffades med döden (i ÖGL: 40 mark). Öfriga eljest qvalificerande omständigheter voro gerningens förnekande eller den rånades skada till kroppen (VGL II), gerningens föröfvande i kyrka eller å kyrkogård (VGL III), i förening med fängslande eller kafles läggande i munnen på den rånade (ÖGL), under hemfridsbrott (ÖGL, VGL II, MELL), särskildt om det skedde af flera i flock (WmL:ne), nattetid eller å allmän plats (St.L:ne), rånarens tagande å bar gerning (ÖGL) och det tillgripnas högre värde (WmL II, SmL, HL, MELL). I ChLL, hvarest upptagits åtskilnaden efter det tillgripnas värde samt mellan uppenbart och icke uppenbart rån, var dock rånarens ställning ej bättre än tjufvens. Äfven för den förre var det bland annat lifssak, om han tillgripit gods till en half marks värde och togs å bar gerning. Skilnaden var blott den, att han icke hängdes utan halshöggs. I Allm. St.L. var åter straffet för rån högre, så till vida som det var lifssak, redan om det tillgripna blott belöpte sig till en half mark, då vid stöld härtill fordrades ett värde af en mark. Enligt 1734 års lag (MB 21,9) medförde åter rån utan afseende å det tillgripnas värde eller gerningens egenskap af uppenbar lifvets förlust.
Nu gällande bestämmelser om rån (Str.L. 21) hafva närmast sin motsvarighet i kongl. förordn. d. 4⁄5 1855 §§ 22—26. Särskildt återfick rånet genom nämnda förordning sin egenskap af egendomsbrott, medan det i LL:ne och Allm. StL. behandlats i edsöresbalkarne och i öfverensstämmelse härmed fått i 1734 års lag sin plats bland fridsbrotten. Genom 1855 års förordning fastställdes äfven först straff i allmänhet för försök till rån. Nu förekommande fall af qvalificeradt rån hafva till en stor del upptagits ur förut gällande rätt. Så är nemligen förhållandet med sjöröfveri (1734 lag MB 21,1, hvaremot röfveri till lands genom 1864 års strafflag upphörde att vara qvalificeradt), rån vid skeppsbrott (K. Plak. 6⁄12 1697 och 1734 lag
