Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/256

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
248

är underkastadt undantag (i engelsk rätt i fall af skada vid hetsjagt, fiske och förföljande af villebråd. då skadegörelsen icke är ˮwilful or maliciousˮ). Äfven hvarest man bestämt sig för att i allmänhet bestraffa afsigtlig skadegörelse, har man till en början uppställt såsom ett vilkor, att gerningsmannen skulle hafva handlat af illvilja, hämnd eller okynne. Bestämningar af denna art hafva dock icke upptagits i nyare strafflagar (i österrikisk rätt gälla straffbestämmelserna dock ˮboshafte beschädigungˮ, således ej för det fall att allenast okynne varit driffjedern). Det är likväl klart, att äfven om den straffbara skadegörelsen endast utmärkes såsom uppsåtlig och rättsstridig (tysk, ungersk holländsk rätt) eller till och med blott såsom uppsåtlig (nordisk rätt), ansvar ej kan komma i fråga, så snart gerningsmannen varit i sin fulla rätt eller i allt fall handlat i god tro eller under berättigad förutsättning, att gerningen vore af nöden för det allmänna bästa (nedrifvande af byggnad eller stängsel vid eldsvåda; jfr. brandstadgan 85 1874 § 13 mom. 1).

Under begreppet straffbar skadegörelse faller i den moderna rätten för öfrigt enligt regel allenast skadegörelse å egendom, d. v. s. förstörelse eller skadande af löst eller fast gods, hvartill annan är egare (i holländsk rätt äfven bortskaffande och i norsk vållande till skada genom olofliga åtgärder med annans gods). Annan slags skadegörelse kan visserligen komma att bestraffas, men då såsom ett annat slags brott, i svensk rätt t. ex. såsom bedrägeri, oredlighet, konkursförbrytelse eller förfalskning. Och i öfrigt kan på grund af positiva bestämningar detta äfven inträffa vid skadegörelse å egendom, till och med om denna sker genom omedelbar handaverkan. Så är ju bland annat i vår rätt förhållandet med tillintetgörandet af handlingar (Str. L. 12,1 och 22,2, mom. 5) och med åtskilliga fall af åverkan. Försvårande omständigheter vid skadegörelse äro dels skadans storlek (i norsk, engelsk och österrikisk rätt vid skada utöfver visst värde, i svensk vid ˮgrof skadaˮ enligt Str. L. 19,20 samt i tysk och holländsk vid skada å vissa uppräknade dyrbarare föremål, skepp och byggnader) och dels