påfallande. Det gäller dock här liksom i så mycket annat, att den franska revolutionen till stor del blott satte i system ideer, som redan förut förverkligats i England. Många af de nya rättsnormer, som med den franska code pénal inympades på den moderna strafflagstiftningen, voro dessförinnan erkända i den engelska rätten. För närvarande går strömningen här åter i en motsatt rigtning. På sista tiden har den engelska strafflagstiftningen i åtskilliga delar tillegnat sig de på kontinenten utbildade grundsatserna i ämnet.
Under redogörelsen för den svenska rättsutvecklingen har till belysning af den under ett eller annat tidskede rådande uppfattningen åberopats då lefvande författare. De härvid åsyftade arbetena äro följande: Stiernhöök ”De jure sveonum et gothorum vetusto” (1673), Abrahamsson, ”Swerikes Rijkes Lands-Lag – – – med Anmärkningar” (1726) och Nehrman ”Inledning til then swenska jurisprudentiam criminalem” (1756). Anförda lagrum ur våra äldre rättsböcker återfinnas i Schlyters ”Samling af Sweriges gamla lagar”, och anmärkta prejudikat antingen i Naumanns ”Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning” eller i Holms ”Nytt juridiskt arkiv”.
Den granskning, som föreläsningarne, hvilka höllos under 1885 års vår- och höstterminer samt 1886 års vårtermin, underkastats, har från början ej varit afsedd att blifva af den omfattning, som den till sist fått. I följd häraf har i de två delar, af hvilka arbetet består, framställningen ej blifvit fullt densamma. Hvad angår den allmänna delen, har det ursprungliga materialet i hufvudsak endast bearbetats till sjelfva formen. På den speciella delens område åter har det i ej oväsentlig måtto tillökats under anlitande af en mängd nya källor, hvarvid under redogörelsen för gällande inhemsk och utländsk rätt det särskildt hafts i sigte att gifva en bild af rättssatsernas beskaffenhet i närvarande ögonblick.
Lund den 27 Mars 1889.
A. Winroth.
