Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/110

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

100

fot höga jordvallar. En ganska djup klippdam, som aldrig tryter vatten, intar midten. Obetydliga lemningar efter byggnader synas å de kala hällarna. En Näskonung vid namn Horne skall enligt sägen anlagt detta fäste. Man har här funnit en yxlik lansspets af metall, och några grafhögar och stensättningar ligga i dalen nedanför.

Det tyckes likväl vara här som Thord Bonde om vintern 1456 byggde å Carl Knutssons vägnar ett nytt fäste, hvilket han kallade Carlsborg. Denne höfvitsman försvarade sig tappert mot Danskarna, men blef i sömnen mördad af en underbefälhafvare, som derefter plundrade fästet och flyktade till Danmark. Thord Bonde blef begrafven i Vadstena kloster[1]. Svenskarne intogo 1523 Carlsborg, och Nils Krumme blef derpå höfvitsman. Men Konung Christian II:s anhängare belägrade 1531 detta fäste, vid hvilket tillfälle dåvarande höfvitsmannen Åke Claesson blef skjuten, hvarpå fienderne intogo, utplundrade och uppbrände detsamma[2]. Härvarande strandboar visa den närbelägna fjällrygg, hvarifrån samma fäste blifvit beskjutet. Denna fjällrygg kallas derföre Norrmannaberget[3]. Alldenstund meranämnde fäste i orten allmänligen kallas Hornborgsslott, men aldrig Carlsborg och derjemte berättas, att det blifvit under Christian II:s tid intaget; så måste det uråldriga Hornsborg och Carlsborg vara, icke såsom Tuneld vill, tvenne särskildta utan ett och samma fäste.

Regn, som fallit i temlig ymnighet, hade något afkylt min forskningsifver; men himmeln klarnade och resan fortsattes. Vi togo vägen om Stora Vrems herregård,

  1. Diarium Vazstenense, Ups. 1721, p. 111
  2. Gustaf I:s Historie af E. Göransson Tegel, 1 D. s. 43 och 295.
  3. Jemför P. Kalms Wästgötha och Bohusländska Resa, s. 164-166.